Stockholmare vill skydda klassiska ljusskyltar

Det finns ett stort stöd för skydd av klassiska ljusskyltar i Stockholm, visar en undersökning som genomförts av Novus på uppdrag av Focus Neon. Varannan stockholmare anser att Stockholms ljusskyltar har stor betydelse för stadsbilden, men trots det finns inget skydd för deras bevarande. Undersökningen visar även att ljusskyltar bidrar till en ökad trygghetskänsla i samhället, framförallt bland äldre kvinnor. I samband med tillkännagivandet av Stockholms Skyltpris 2016 och årets Lysande skylt har Focus Neon låtit undersöka stockholmarnas syn på ljusskyltar idag. något som förändrats genom åren sedan skyltarna började komma upp i början av förra seklet.

”Den lysande skylten i stadsrummet har nu blivit en del av vår kulturhistoria.”

Citatet kommer från Per Kallstenius, stadsarkitekt i Stockholms Stad mellan 1984-89 samt 1994-2010. Kallstenius blev känd för att försöka ge liv åt 70-talets betongstad och arbetade bland annat tillsammans med fastighetsägare, politiker och arkitekter för att återge Kungsgatan sin forma status som paradgata. Ett arbete som innebar bredare trottoarer, enhetlig belysning och en vackrare ljusskyltning.

Kallstenius såg vackra, hantverksmässigt gestaltade skyltar som en del av vårt kulturarv och verkade för att lyfta fram ljusskyltarnas betydelse för en modern storstad. Ljusskyltarnas historia är relativt kort, men den påverkar vardagen för oss stockholmare och är en del av den bild av Stockholm vi vill förmedla till icke-stockholmare och kommande generationer.

Stomatol – den första rörliga ljusskylten

Reklamen i stadsmiljön sträcker sig tillbaka till 1800-talet och de första ljusskyltarna gjorde entré i början av 1900-talet. Den kända Stomatol-skylten kom upp 1909, på den tiden placerad på Katarinahissen och är Sveriges första och världens äldsta bevarade rörliga ljusreklam i drift. 1933 revs den dåvarande Katarinahissen och skylten flyttades till ett hustak på Klevgränd 1B, där den än idag är placerad. Skylten, med sina 1361 glödlampor, ägs idag av Cederroth som äger rättigheterna till varumärket Stomatol.

På 1920-talet gjorde de röda neonskyltarna sin entré i Stockholm och på 30-talet exploderade utvecklingen när praktiskt taget alla neonfärger kunde framställas. Starkt trafikerade platser som Stureplan, Kungsgatan, Norrmalmstorg och korsningen Sveavägen/Kungsgatan blev mycket populära för uppsättning av ljusreklam och formligen tapetserades med ljusskyltar. Fram till 60-talet byggdes många av de klassiska ljusskyltar som fortfarande är i drift idag, t ex NK-klockan, Tulo-skylten, Odenplans bilskola och Åhlénsklockan vid Skanstull.

Ljusskyltarna lämnar ingen oberörd

Men alla var inte lika glada över ljusskyltarnas intåg i stadsmiljön. Medan många ansåg att ljusskyltarna var ett trevligt inslag i stadsbilden, gav storstadsfläkt och upplyste skumma platser, hävdade kritikerna att de förfulade husfasaderna och talade om nedsättning av skönhetsvärden. Somliga ansåg till och med att neonljuset var vulgärt och skrikigt.

Mot slutet av 60-talet gick vänsterrörelsen starkt framåt, vilket även påverkade ljusskyltarnas existens i samhället. Miljonprogrammets arkitektur slog igenom och reklam skulle helst inte finnas överhuvudtaget, vilket gjorde det svårt att bygga nya skyltar och många gamla skyltar började demonteras. Även oljekrisens energibesparingar under 1973 och några år framåt samt nedläggningen av många biografer bidrog till ljusreklamens nedgång.

Per Kallstenius var en av dem som gick i bräschen för att stoppa nedgången och hindrade att klassiska skyltar som Stomatol-skylten, biografen Draken samt Tulo-skylten försvann ur stadsbilden. 1997 bildades Stadsljusgruppen, vars uppgift är att uppmärksamma, bevara och skydda äldre ljusreklam. Gruppen ligger till exempel bakom Stadsmuseets pris Lysande skylt, som delas ut varje år för att hylla dem som äger och vårdar klassisk ljusreklam.

Många stockholmare är idag tacksamma över de insatser som görs för att bevara de klassiska ljusskyltarna. Varannan stockholmare anser idag att Stockholms ljusskyltar har stor betydelse för stadsbilden och mer än var fjärde boende i centrala Stockholm anser att ljusskyltarna har mycket stor betydelse. Var tredje stockholmare anser i att ljusskyltarna bidrar till Stockholms ljussättning och var fjärde att de är en del av Stockholms identitet.

Ljusskyltar är en trygghetsfaktor

Redan på 30-talet var det många som ansåg att ljusskyltarna ökade tryggheten på gatorna genom att lysa upp skumma platser. Det har länge ansetts som sunt förnuft att brott gömmer sig i mörker och att ljusskyltar kan bidra till ökad säkerhet på natten. Den amerikanska motsvarigheten till Brottsförebyggande Rådet, National Crime Prevention Council (NCPC), hävdar att rätt ljussättning kan minska risken för brott i gatumiljöer med 20% i allt från rån till inbrott. De uppmanar till och med affärsinnehavare att sätta upp fler ljusskyltar för att på så sätt bidra till minskad risk för brott och ökat välbefinnande i samhället.

Idag instämmer var fjärde kvinna i Stockholm i påståendet att ljusskyltar är trygghetsingivande då de lyser upp mörka platser. Bland kvinnor över 50 år och äldre generellt (65-79 år) är det en tredjedel som instämmer i påståendet. Bland män svarar endast var femte att ljusskyltar är trygghetsingivande och skillnaden märks även beroende på var man bor – 27% av innerstadsborna instämmer i påståendet, medan endast 20% av ytterstadsborna.

Stort stöd för skydd av klassiska ljusskyltar

Men de klassiska ljusskyltarnas fortlevnad i stadsmiljön är hotad. Idag finns inget lagstadgat skydd om ljusskyltarnas bevarande, utan det är upp till ägaren eller fastighetsägaren om skylten skall vara kvar. Enligt Plan- och bygglagen (6 kap. 3 § Plan- och byggförordningen 2011:338) krävs bygglov för uppsättande eller förändring av skyltar eller ljusanordningar inom detaljplanelagt område. Men för att plocka ned en ljusskylt behövs dock inget lov. Skyltar går inte att skydda genom exempelvis k-märkning eller liknande, utan fastighetsägaren får själv bestämma om skylten skall vara kvar. Tidigare fastighetsborgarrådet Kristina Alvendal (m) försökte 2009 kräva rivningslov i ett försök att rädda klassiska ljusskyltar från att försvinna ur stadsbilden, men nådde inte framgång i sina försök.

Många är även de stockholmare som vill skydda och bevara ljusskyltarna. 7 av 10 anser att klassiska ljusskyltar bör skyddas och bland äldre stockholmare är stödet ännu större. Över 80% av stockholmarna över 50 år anser att skyltarna bör skyddas i någon form, t ex genom k-märkning.

Om undersökningen

Focus Neon har tillsammans med undersökningsföretaget Novus undersökt Stockholmarnas inställning till ljusskyltar i Stockholm. Undersökningen gjordes via webbintervjuer under perioden 27 oktober – 2 november 2016 och målgruppen är allmänheten 18-79 år boende i Stockholms län. Totalt genomfördes 1000 intervjuer med en deltagarfrekvens på 64%.

För mer information, vänligen kontakta Lars Lindberg, marknadschef Focus Neon via mail på lars.lindberg[@]focusneo.se

Ladda hem PDF med resultatet av undersökningen.